Imorse fick jag äntligen komma till tandläkaren med min onda visdomstand. Var nervös redan i väntrummet men som tur är fick jag komma till världens snällaste tandcenter som lugnade mig så gott hon kunde inför ingreppet och då kändes det mycket bättre. Nu har jag inte ont alls, men när bedövningen väl börjar släppa inatt lär det inte bli många timmar sömn.
MEN så skönt att få det gjort, nu kan det bara gå uppåt. Ser fram emot att slippa värk och att kunna börja äta normalt igen. Livet kommer alltid med lite smärta mitt ibland det bra, det får man helt enkelt stå ut med.